Han Syver va anleggsarbeidar I heile sitt syndige liv.
Han reiste fr anlegg til anlegg og brdfdde ungar og viv.
Han hadde eit raudbarka andlet og augestein lynande bl,
Som leten p Syver sin snusask, og hatten va vidbremma gr.
Han levde med lunta I neven I eimen av sprengt dynamitt,
Og dansa med dauden I berget, men redda seg unda so vidt.
Og stundo so klinka han glaset I brakkefest tre-stjerne-smell.
Her dugde 'kji halvfabrikata, han Syver drakk berre Martell.
Han va ein bus-general. Pokkers te kar.
Rein dynamitt ifr vogge til grav.
Jentenes gjest. Frikar p fest.
Like solid som ein bryggeri-hest.
Mineringa sleit p han Syver, so hjarta hass slutta sl,
Men dokteren fekk det igang att med pacemaker, slanga og trd.
Han levde I tre, fire mna, men so va're slutt og forbi.
D sprengde han likbrenningsomna til vrs med eit glymt batteri.
Back to: